Ända till Guds närhet

Guds närhet

En arif frågades en gång: varför betonas denna thikr av ”salawat” så mycket i våra religiösa källor? Och det har rekommenderats för förlåtelse av synder, ökad rizq, hälsa och välbefinnande, upplösning av bekymmer och svårigheter och m.m.m.? Vad är hemligheten av denna thikr?

Arifen sa: Om ni ser på Koranen är det en och endast en plats där Gud sätter människan vid sin sida och säger till henne att komma och tillsammans med Honom delta i en gemensam handling; och det är i versen:

إِنَّ اللهَ وَ مَلائِکَتَهُ يُصَلُّونَ عَلَی النَّبي يَا أَیُّهَا الَّذينَ آمَنُوا صَلّوا عَلَيهِ وَ سَلِّمُوا تَسلِيما

Sannerligen Gud och Hans änglar gör salawat över Profeten; O ni som antagit tron, gör salawat [ni också] över honom och underkasta er en [total] underkastelse

Gud och Hans änglar gör salawat och sänder välsignelser över Profeten(S); kom ni och medfölj också…

Storheten och ärbarheten av salawat är i det att den på en gång för människan upp ända till Guds närhet…

Allahomma salli ‘ala Mohammad(S) wa Aal Mohammad(A) wa ajjel farajahom

Skicka salawat syskon

Hur länge tål du vänta på att hjärtat ska klappa sitt extra slag?

sakura-vishnya-cvetenie-vetka

Det är något som saknas. Hela hjärtat känner det. Man längtar efter tiden då man var som närmast Honom och vill aktivt hitta tillbaka. Man längtar efter tiden hjärtat kände mer och saknar delen av sig själv som då fanns. Man vill ta några steg fram.

Ändå är det något som stoppar och man väntar ytterligare en stund till. ”Under helgen, när intensiva jobbdagar är slut, ska jag ta tag i det jag borde göra”, ”efter min tenta, och då stressen lägger sig ska jag se till att komma igång” eller ”efter denna svacka som familjen går igenom, ska jag se till att börja.” Efter det ena och det andra, som man använt som anledning för att dröja, och när den lediga stunden äntligen kommer, står hjärtat tomt. Glöden är borta och känslan är svag. Ens inre längtan ekar högt, men som man skakar bort och gräver ner. Gräver ner i väntan på ett extra hjärtslag som får en att lyfta. Man väntar på stunden, där andlig magi, får det att kännas speciellt och tänder en gnista som får en att komma igång starkt med kraften inom en som man innerst inne vet om finns. Man väntar, men vad är det man väntar på egentligen? Man vet att man själv kan göra mer för att komma närmare till det man önskar vara, till den bättre versionen av sig själv som har gett ett löfte till att bli. Ändå lever man med en andlig själslig status som är i paus: ger upp för snabbt, tar enkla vägen ut, nöjer sig och i stunden vill vara kvar.

Och man glömmer lätt, att på andra sidan finns det ögon som utav sin kärlek gråter. Ett hjärta, som  viskar ”ta ett steg fram”, som är i smärtande väntan på just dig och lovar dig det tiofaldiga tillbaka. Tio gånger mer kärlek tillbaka, tio gånger starkare band. Men frågan är, vad behöver du göra just nu – för att ett kliv till andra sidan där kärlekens ström är i väntan? Söka dig till källan som får hjärtat att fatta eld, vardagen till att blomstra och själen till att få liv. Du vet att denna källa finns, du vet att du längtar till den. Han väntar redan på dig, hur länge tål du vänta på dig?

Den ömsinta Imamen(A)

Den ömsinta Imamen(A)

Det berättas att när Sheikh Bahai(RA) planerade ritningarna för Imam Ridhas(A) helgedom, bad han byggmästaren att kalla på honom när portarnas övre valv skulle byggas. Snart var bygget i gång och Sheikh Bahai följde arbetet noga. Men innan bygget hade kommit så långt, kallades han tillbaka av kungen och var tvungen att bege sig till huvudstaden. Han skulle vara borta i ett par månader och därför var han noga med att betona för den ansvarige och byggmästaren att de skulle fortsätta bygget färdigt, men absolut inte bygga klart valven utan vänta med det tills han kom tillbaka.

Han begav sig iväg och byggmästaren fortsatte sitt arbete under den ansvariges uppsyn. Efter ett antal dagar när bygget av portarna var nästan färdigt och bara övre valven var kvar, lämnade byggmästaren valven halvfärdiga. Efter några dagar kom den ansvarige till byggmästaren och bad honom bygga färdigt. Byggmästaren påminde om Sheikh Bahais order om att vänta med just valven. Men den ansvarige insisterade och till slut övertygade byggmästaren.

 

Det dröjde inte länge förrän Sheikh Bahai kom tillbaka och såg valven vara färdigbyggda. Han frågade efter byggmästaren och ställde honom till svars. Byggmästaren berättade historien och att de velat vänta men att den ansvarige insisterat och när de fortsatt frågade, hade den ansvarige till slut sagt att: någon högre än Sheikh har gett order; självaste Imam Ridha(A)!

 

Sheikh Bahai sökte upp den ansvarige och frågade om vad som hänt. Då berättade den ansvarige att han flera nätter i rad sett Imam Ridha(A) i drömmen där Imamen(A) sagt till honom: bygg färdigt bygget, Sheikhs inskription ska inte stå på valvet; vårt hem stängs aldrig för någon och vem som än vill kan komma.

När Sheikh Bahai hörde föll han ihop i ett hörn och grät. Sheikh berättade senare att han hade för avsikt att på valven montera en inskription som inte tillät folk som inte var lämpade få komma in i Imamen(A) helgedom. Men nu insåg han att Imamen(A) själv visat sitt misstycke och med händelsen visat klart och tydligt att deras hem inte är bara för deras följe utan för alla människor som söker hjälp oavsett tro och bakgrund.

 

Detta är vår Imam(A) och vårt föredöme. Han öppnar sitt hems portar för alla oavsett var de kommer ifrån och vilken bakgrund dem har. Han tar emot alla som kommer med leende och storsinthet, bortsett från brister och bagage. Han lyssnar på allt man har att säga och låter inte någon gå tomhänt. Som hans följe, hur vidsynta är vi i vårt bemötande av andra? Hur mycket överseende har vi med varandra och hur mycket tål vi från varandra? Hur mycket förståelse har vi för andra och kan vi tåla något för någon annans skull? Hur mycket av vår Imams(A) anda återspeglar sig i oss? Tillräckligt mycket?!

 

Må Gud på denna vackra dag av Imamens(A) födelse välsigna oss alla till att visa vår kärlek genom att följa Imamens(A) väg mer inshaAllah.

Samma Gud

Samma Gud

De ville döda Yousof(A); han dog inte…
De ville sudda hans spår; hans värde ökade…
De ville sälja honom så han skulle bli slav; han blev regent…
De ville ta bort hans kärlek från deras fars hjärta; han blev mer älskad…
Mänskliga planer ska inte skrämma…
För att Guds vilja är högre än alla viljor.
Yousof(A) visste att alla dörrar var stängda; ändå sprang han för Guds skull mot stängda dörrar…
Och alla stängda dörrar öppnades för honom…
Även om alla världens dörrar stängs för dig, gå mot dem; för att Yousofs(A) Gud och din är ETT!

tumblr_static_160511174190385509_f3l2odmu_c

Har ni varit med om, då och då, när man inser Allahs energi i allt runtomkring. Himlen, jorden, skogen, vattnet, grannarna, familjen, småbarnen, fjärilarna, djuren och allt som omringar en utsänder en viss energi som påminner om Gud. Man har svårt att se på nåt utan att se Han i det. Och varje andetag man tar känns välsignat och med det följer en behaglig tacksamhet. SubhanAllah!

Tänk er att ALLT hör till Han. Hela skapelsen är av Han, och livets mening hittas när man finner Han. Gud har skapat så mkt för oss och sänt oss så många profeter och sändebud just för detta. För att vi ska hitta Gud och få smaka på och uppleva hans närvaro. Det genererar en otrolig lycka som inte går att fås även om man får jordens alla skatter till hands.

Vi skapas med en essens som är ständigt på jakt efter en lycka som ej tar slut. Den söker efter en kärlek som ska ge den energi och mening att orka leva. Därför söker alla ungas hjärta efter kärleken på olika spår, men den kärleken fyller inte hjärtats bägare till topp. Hjärtat fortsätter söka vidare efter mer…det unga hjärta som finner Guds kärlek, kommer att ha fyllt bägaren till max och få den att till och med rinna över.

Dock är det svårt för alla att hitta Allahs kärlek direkt och av sig själva. Därför har Gud skickat till oss budbärare som ska vägleda oss till Han…..Vem är Din vägledare?

Bryta löften

091209121156_1_900x600

Jag har länge funderat på hur många gånger jag har lovat Allah(SWT) att förbättra mig i olika avseenden men inte kunnat hålla det eller inte kunnat utvecklas så som jag vill. Hur många gånger har vi inte baktalat, ångrat oss och lovat inte baktala igen, men kommer på oss själva nästa dag? Hur många gånger har vi inte missat fajr bönen, haft dåligt samvete och gjort det igen nästa dag? Hur många Ramadhan har vi inte förbättrat oss för att igen tappa det till nästa år? Vad beror det egentligen på att vi har svårt att hålla de löften vi ger till Gud?

Om vi drar en parallell; Arbetsgivaren säger att om du kommer försent en gång till så kommer du bli avskedad, kommer vi komma försent nästa dag? Om arbetsgivaren säger på utvecklingssamtalet att om du uppfyller dessa krav till nästa år så kommer din lön höjas med 5000 kr per månad, kommer vi inte se till att utvecklas? Eller om du gör detta felet på jobbet så kommer vi dra från din lön, kommer vi göra om samma fel?

Samma princip om inte mer seriösitet borde väl gälla mot Allah(SWT)? För de löften, de förbättringar kommer vi gynnas av både i denna och nästa värld.

Så frågan är, varför fölföljer vi inte de löften vi avger? Kan en anledning vara för att vi inte ser de oändliga välsignelser vi får och kommer få? Kan det vara så att vår dumhet eller lathet tar över? Eller kan det till och med vara så illa att vi inte tror på Gud och domedagen såsom vi påstår att vi gör?

Pärlor ur månaden Ramadans daglig duaa – dag 30

Ramadan-2010

اللهمّ اجْعَلْ صیامی فیهِ بالشّكْرِ والقَبولِ على ما تَرْضاهُ ویَرْضاهُ الرّسولُ مُحْكَمَةً فُروعُهُ بالأصُولِ بحقّ سَیّدِنا محمّدٍ وآلهِ الطّاهِرین والحمدُ للهِ ربّ العالمین

”O Allah, låt min fasta i den vara tackad och accepterad på det sätt DU behagar och Ditt Sändebud behagar [medan] stärkt dess grenar med rötterna, vid vår mästare Mohammad och hans renade Aal [Ahl al-Bait(A)] och all lovprisande [och tacksamhet] hör till världarnas Herre.”

Värdet av varje handling i Guds lydnad ligger i dess accepterande. Då Gud accepterar exempelvis bönen eller fastan så uppstiger handlingen och får sin effekt och tar oss närmare Honom. Handlingens acceptans beror på dess niyyah (avsikt), ikhlas (obesudlad renhet) så det görs bara för Gud samt på underkastelse inför Gud. Gud accepterar den fasta som bygger på tro och taqwa (gudfruktighet och fromhet) och är i lydnad och följe av Guds föreskrifter och Profetens(S) spår och belönar det med dess accepterande. Gud accepterar när dyrkanshandlingen är ren från synd.

Vi har fastat i 30 dagar och upprättat bönen och utfört dyrkanshandlingar och idag ber vi Gud att skydda oss från synd och tacka [belöna] vår strävan och acceptera den så som Han blir nöjd av och Hans Profet(S) blir nöjd av.

Vilka omfattas av Guds belåtenhet och vilka kriterier de har, vilket gör dem till hizb Allah (Guds parti) och följe av Hans Sändebud(S), kan utläsas av Guds ord i den heliga Koranen. Däribland följande egenskaper är några som är tagna ur Koranens verser:

  • Tro på Gud och domedagen.

  • Lämna sitt land och hus om det krävs för att bevara sin religion och utvandra.

  • Med sina förmögenheter och barn kämpa i Guds väg.

  • Vara ständigt efterföljande och underkastad Islamisk wilayat och ledarskap.

  • Sannfärdighet och ärlighet i ord och handling.

  • Känna ansvar gentemot muslimer och stötta och hjälpa varandra och stärka och hålla ihop.

  • Ständigt göra sin plikt av amr bil ma’roof wa nahy ’an el-monkar (mana till gott och hämma från ont).

  • Upprätta och upprätthålla salat (bönen) och sträva för dess och dess andas upprätthållande.

  • Ge sina förmögenheter och rikedomars zakat (religiös förmögenhetsskatt) samt inte försumma hjälpande och skänkande till fattiga och behövande.

  • Följa och vara underkastad Gud och Hans Profet(S) och hans ställföreträdare.

  • Med stadighet och styrka stå mot förnekarna och mellan sig med troende vara ömsint och barmhärtig.

  • Ständigt vara i dyrkan, i rokoo’ och sojood.

  • Ha ögonen ständigt på Guds ynnest och be om den och Hans belåtenhet och ha ikhlas.

I en vers säger Gud om profeten Ismail(A): Ismail var ständigt i sin Herres belåtenhet, för han höll sitt löfte och ständigt uppmanade sin familj till salat och zakat.

Imam Sadiq(A) säger: den som har vänskap [gillar] för Gud och har fiendskap [förkastar] för Gud och skänker för Gud, har en komplett tro.

De dyrkanshandlingar vi gör ska alltså backas upp vår tro på Gud och Profeten(S) och domedagen, eller med andra ord på grundprinciperna och rötterna av tron. Det är som en frukt som hänger i en gren. Om inte grenen är oskadd och länkad till stammen och roten så får frukten inte det vatten och näring den behöver för att växa. På samma sätt måste våra handlingar ske i ljuset av vår tro och övertygelse och vara i Guds väg och för Honom.

Och vi ber Dig O vår Herre och Gud om att DU accepterar och belönar vår dyrkan och strävan under Din bjudningsmånad med den acceptans och belöning som behagar Dig och gör Dig och Din Profet(S) belåten och är lik Din frikostighet och ynnest och omfattande barmhärtighet mot Dina utfattiga behövande tjänare, vid Din älskade Mohammad(S) och Ahl al-Bait(A), på denna sista dag av månaden Ramadan och all lovprisande och tacksamhet hör till Dig O världarnas Herre.

Och vår gemensamma bön till Dig O Allah som vi ber om som Eid gåva utav Din oerhörda barmhärtighet, är vår Imam(AJ) och ledares snara ankomst och vår beredskap och totala underkastelse, lydnad och följe av honom, Din Hujja och ställföreträdare, inshaAllah.

Pärlor ur månaden Ramadans dagliga duaa – dag 29

Ramadan-2010

اللهمّ غَشّنی بالرّحْمَةِ وارْزُقْنی فیهِ التّوفیقِ والعِصْمَةِ وطَهّرْ قلْبی من غَیاهِبِ التُّهْمَةِ یا رحیماً بِعبادِهِ المؤمِنین

”O Allah, skyl mig i den med barmhärtighet…”

Vi ber Gud att skyla och täcka oss in i Sin barmhärtighet. Begreppet ”ghash” betyder dölja och täcka något. Det är därför som om någon döljer en varas fel eller brist har gjort ”ghash” och i själva verket lurat motparten, och vi har i hadith att ”är inte utav oss den som lurar en muslim”.

 

Och vi ber Gud ”… och skänk mig som rizq i den tawfiq och ’isma…”

Guds välsignelser, även utöver mat som oftast är känd som rizq, är också rizq, vilket refererar till olika välsignelser som Gud bestämmer i viss mått, utav vad som är halal, för Sin tjänare och var och en får sin fastställda rizq (levebröd och leverene) med strävan och lite tålamod. Så vi ber Gud att skänka oss tawfiq som behövs för att lyckas dyrka och göra gott samt ’isma som innebär att värna oss från att begå synd.

 

Och vi ber Gud ”… och rena mitt hjärta från lorten av anklagelse [shakk (tvivel och tveksamhet)]…”

Vi ber alltså Gud att inte låta oss drabbas av shakk som i sin sjukdomsfrom förstör tillvaron och som låter Shaitan med sin waswasa (viskningar) kunna attackera mer och sprida tvivel i alla möjliga frågor. Vi ber Gud att rädda oss från en sådan fälla och fängelse.

De som är drabbade av waswasa och får mycket shakk i allt möjligt, kan recitera 100 ggr varje dag thikren ”  لا حول و لا قوة الا بالله العلي العظيم la hawl wa la qowwata ella billah al-Ali al-’Adhim” (det finns ingen kraft och ingen styrka utom med Gud den Högste den Störste) (Kafi volym 2 s 532).

Profeten(S) har även sagt till Salman(RA): ”Utöka av sägandet av لا حول و لا قوة الا بالله… så sannerligen är det en skatt utav paradisets skatter.” (Wasael Shia volym 2 s442)

Recitera denna thikr 7 ggr med bismillah ar-Rahman ar-Rahim för varje, ingår även i mustahab efterföljande dyrkanshandlingar till salat sobh (morgonbönen) och salat maghrib (skymningsbönen).

 

Och vi ber Dig om allt detta O vår Herre och Gud och allt kheir ”… O DU Barmhärtige med Sina troende tjänare” som älskar Dina tjänare och dränkt oss i välsignelser utan att vi behövt be om, vid Din älskade Profet(S) och Ahl al-Bait(A) och efterfölje av dem, i uppriktig förberedelse och väntan på vår väntade Imams(AJ) alltmer snara ankomst inshaAllah.

Pärlor ur månaden Ramadans dagliga duaa – dag 28

Ramadan-2010

اللهمّ وفّر حظّی فیهِ من النّوافِلِ واكْرِمْنی فیهِ بإحْضارِ المَسائِلِ وقَرّبِ فیهِ وسیلتی الیكَ من بینِ الوسائل یا من لا یَشْغَلُهُ الحاحُ المُلِحّین

”O Allah, öka i den min andel av nawafel [mustahab böner i samband med dagsbönerna]…”

Recitera duaa är inte bara för belöningens skull utan för att nå fulländning. Det är ett uppfostrande och insiktsberikande medel för människan att utvecklas i alla möjliga aspekter och på många olika plan och komma närmare Gud. Innebörderna av duaa lär och visar oss vår ställning och hur vi bör vara bland folk och inför vår Herre. Så själva duaa och själva gråtande i aza är i sig av stor värde och har en effekt som inte är att ta lätt på. Varje frukt har sin egen smak och varje blomma har sin egen doft; på samma sätt är varje dyrkanshandling, varje duaa, varje mustahab bön alldeles speciell och mustahab handlingar är definitivt värda att få del av åtminstone en gång.

En funktion som nawafil har utöver att föra närmare Gud, är att de gottgör för eventuella brister i bönen som exempelvis spridd fokus som man inte kunnat rå för. Så vi ber Gud att få tawfiq att få större del av nawafel och be mustahab (rekommenderade) böner utöver våra dagsböner.

Samtliga dagsböner har sin egen nafila-bön och likaså nattens nafila som bes i samband med den högst rekommenderade nattbönen. Nafila för Salat sobh (morgonbönen) är bara två rak’at och den ska bes innan morgonbönen och enligt vissa skildringar om man missar nattbönen eller inte kan gå upp för den, kan denna nafila sobh gottgöra för den. Det är alltså inte nödvändigt och inte direkt hållbart heller att i mustahab dyrkanshandlingar börja med det allra komplettaste av allt på en gång och uppleva det så svårt att man lägger ner allt, utan det är möjligt att ta det enklare först och stegvis. Exempelvis kan man börja med att be två rak’at (böneenheter) Shaf’ och en rak’at Watr av nattbönen i förenklad form till att börja med för att få del av denna högst rekommenderade bön.

 

Och vi ber Gud ”… och ära mig i den med tillhandahållande [förberedande och levererande] för utfrågningar…” d.v.s. allt jag kommer att frågas ut om efter döden om vad jag har haft för mig och hur jag har spenderat saker och vad jag har gjort.

Vilket ögonblick som helst och vilken andetag som helst skulle kunna vara mitt och ditt sista. Och innan vi vet ordet av måste vi bege oss från denna värld till nästa eviga värld där vi kommer att bli utfrågade och ställas till svars för allt vi gjort och hur vi skött varje ansvar som vi haft. Varenda liten grej, synlig eller dolt, kommer att scannas och tas fram och frågas om. Gud säger: Om ni visar vad som finns i ert nafs eller döljer det, kommer Gud hålla er till räkenskap [svars] för, samt, den som utför ett uns av en stoftkorn kheir (gott) kommer att se det och den som utför ett uns av en stoftkor sharr (ont) kommer att se det [se den heliga Koranen 2:284 samt 99:7-8]. Var och en av oss, oavsett position, har ansvar att sköta här i världen och de är tunga, och kan endast klaras med Guds vägledning och hjälp och självklart Hans ynnest och barmhärtighet.

Med andra ord ber vi Gud om förberedelse inför döden och att Han hjälper oss leva på ett sätt som medför Hans belåtenhet och där vi sköter vårt ansvar och utför våra plikter. Att ständigt ha döden inför sina ögon och hålla sig uppmärksam på att närsomhelst kan det vara dags att ge sig vidare, är en befriande hjälpmedel som gör att man tar allvar på den tiden man har och försöker utföra så mycket goda handlingar så komplett och rent man kan och undvika att tynga sig med synd och fästa sig vid saker som förgås i denna värld. Detta var Ahl al-Baits(A) sätt och förfarande och vi ber Gud att ge oss tawfiq att efterfölja dem och leva levnaden av Mohammad(S) och Aal Mohammad(A) och dö döden av Mohammad(S) och Aal Mohammad(A) inshaAllah.

Det kan även handla om att känna till religionens lagar och det som också frågas om. I vardagen kommer det upp en hel del som man behöver känna till religiösa rättsregler för att göra rätt och det är viktig att varje muslim känner till det allra mest grundläggande och lite till och gärna mer än så.

 

Och vi ber Gud ”… och närma i den mitt wasila (medel) till Dig bland andra medel…” så att jag når snabbare och enklare; precis som när vi ber Gud via Ahl al-Bait(A) som är den bästa av wasila till Gud.

Det kan även innebära att vi ber Gud att vi tar vara på alla de medel, verktyg och resurser vi har skänkts av Honom och som vi kommer att frågas om, från förnuft och tankeförmåga till kroppsdelar att agera med i denna värld till Hans vägledning, och använda dessa på bästa sätt så att de ska alla föra oss närmare Honom och brukas i Hans väg inshaAllah.

 

Och vi ber Dig om allt detta och allt kheir av Din ynnest ”… O DU som inte upptagas av insisterandet [bönandet] av de insisterande [som böner och ber Dig]” vid Din älskade Profet Mohammad(S) och Imam Ali(A) och Fatima Zahra(A) och Imam Hassan(A) och Imam Hossein(A) och Imam Sajjad(A) och Imam Baqir(A) och Imam Sadiq(A) och Imam Kadhim(A) och Imam Ridha(A) och Imam Jawad(A) och Imam Hadi(A) och Imam Askari(A) och Imam Mahdi(AJ), vår tids Imam och länk till Dig, inshaAllah!

Pärlor ur månaden Ramadans dagliga duaa – dag 27

Ramadan-2010

اللهمّ ارْزُقْنی فیهِ فَضْلَ لَیْلَةِ القَدْرِ وصَیّرْ أموری فیهِ من العُسْرِ الى الیُسْرِ واقْبَلْ مَعاذیری وحُطّ عنّی الذّنب والوِزْرِ یا رؤوفاً بِعبادِهِ الصّالِحین

”O Allah, skänk mig i den ynnesten av Laylat al-Qadr…”

Vi ber Gud att skänka oss ynnesten av Laylat al-Qadr som Han i den heliga Koranen sagt är bättre än tusen månader och under vilken Koranen nedsänts samt änglar och Rooh kommer ner till jorden och människors öde måttas upp och bestäms och är en natt som är frid ända till gryning [se den heliga Koranen surah al-Qadr]. Må våra hjärtan tömmas på allt annat än Gud så hjärtat blir Guds tron och änglarnas landningsbana inshaAllah.

Och vi ber Gud ”… och för mina angelägenheter i den från svårighet till lättnad…” vilket kan referera till Guds löfte som angetts och bekräftats i surah Inshirah vers 6-7 ”Sannerligen är med svårighet lättnad * Så sannerligen är med svårighet lättnad”. Med andra ord medföljs utan tvekan varje svårighet av en lättnad och kanske kan en aspekt av detta medföljande vara det tålamod som Gud skänker människan för att tåla och hålla ut under svårigheten och med det nå lättnaden. Gud vill ha lättnad och frälsning för oss och inte att Hans tjänare ska vara i svårighet och bekymmer – ”Gud vill lättnad för er och vill inte svårighet för er” (den heliga Koranen 2:185) så vi ber Gud om detta också och riktar oss själva in på den linjen genom att följa Guds föreskrifter. Vi ber Gud om att underlätta alla våra svårigheter och fixa vad som än bekymrar oss och lösa det och leda oss till lättnad och kheir inshaAllah.

 

Och vi ber Gud ”… och acceptera mina ursäkter [ombedjande om förlåtelse] och sätt ned ifrån mig synden och tyngden…” och då Gud är den Barmhärtigaste och älskar Sina tjänare mer än en mor älskar Sitt barn och vill ha lättnad och frälsning för Sina tjänare, tar säkerligen Han emot och förlåter snabbt bara människan uppriktigt ångrar sig och ber om förlåtelse. När vi utav ignorans och svaghet begått en synd måste vi snabbt backa, vända oss till Gud, ångra och be Gud om förlåtelse, inte insistera i synden och utav trots, och ha tilltro och hopp till Gud att Han tar emot och förlåter oss inshaAllah.

 

Vi ber Dig O vår Herre och Gud ”… O DU Ömsinta med Dina goda tjänare” om allt detta och allt kheir i denna värld och nästa och kheir ’aqeba så vi må leva levnaden av Profeten Mohammad(S) och Aal Mohammad(A) och dö döden av Profeten Mohammad(S) och Aal Mohammad(A) och bli redo för vår väntade Imams(AJ) alltmer snara ankomst inshaAllah och skänk oss allt detta och mer därtill utav den outsinliga ynnest och omfattande barmhärtighet och använd oss i Din tjänst under ledningen av Din Hujja(AJ) på dessa slutliga stunder av Din heliga bjudnings månad och låt oss inte lämna den utan ha blivit förlåtna och fått alla våra dyrkanshandlingar accepterade och alla duaa besvarade inshaAllah!