bigstock-heart-of-fruits-and-vegetables-184383741-700x646

Köpte en ny smartphone för ett tag sen. En Samsung 5 för att vara mer exakt. Generellt sett är det ingen skillnad på den jämfört med de äldre modellerna. Dock följer det med en app i denna modell som heter S Health. Det är en fullständig app som ska hjälpa användaren att uppnå en bättre hälsa. Appen innehåller en stegräknare, dvs varje steg du tar med mobilen i handen räknas, och den ger rekommendation om hur många steg per dag man ska ta för bästa hälsa. Den har även en pulsmätare som ska visa hjärtats tillstånd vid stillasittande läge. Appen mäter även stressnivån på personen. Förutom detta har den en utförlig träning-, mat- och livstidsprogramsreglering som ska hjälpa en att uppnå en bättre hälsa generellt. Det är helt enkelt en fullständig hälsocoach som ständigt påminner en och peppar en att leva ett sunt liv.

Varför pratas det om detta nurå, tänker ni säkert. Det är INTE för att göra reklam för Samsung, ingen van Iphone användare lär byta till Samsung ändå, så det är inte det som är syftet. Det som är intressant är att man i förväg ska fylla i lite information om sig själv och lite livssvanor, som tex. hur många timmars sömn man får, vad man äter och hur mkt man tränar osv. Efter att detta var slutfört så gjorde Coachen en rekommendation på vad man ska ändra i sin livsstil för att uppnå bättre hälsa.

Det är rekommendationer som de flesta känner till:

  • Prova stretcha två dagar i veckan
  • Minska söt- och saltätandet
  • Öva på att vara tacksam över ditt liv
  • Ät inte senare än kl 20:00
  • Inför vegetariska dagar i matschemat
  • Ät frukt
  • Nyttja tiden till träning på jobbet/på vägen genom vissa praktiska övningar.

Det är inga konstigheter med dessa rekommendationer egentligen. Många känner nog till dessa rekommendationer och följer det. Det som fick mig att tänka efter var SubhanAllah att det är samma rekommendationer som vi fått av Gud och Ahl al-Bait(A).

Då dök en fråga i huvudet på mig. Varför är det lättare att följa en Apps rekommendationer men inte Ahl al-Baits(A)? Dessa punkter har vi ju detaljerade i återberättelser från våra förebilder sedan 1400 år. Har vi i alla år väntat på att en App ska komma och säga till oss hur vi ska leva? SUCK

 

 

Den starkaste existensen

Harmoni

Sökte efter den starkaste existensen och fann järnet.

Granskade järnet och fann att elden sträcker den,
insåg att elden är starkare än järnet,

Granskade elden och fann att vattnet släcker den,
insåg att vattnet är starkare än elden.

Granskade vattnet och fann att molnen fäller den,
insåg att molnen är starkare än vattnet.

Granskade molnen och fann att vinden drar den,
insåg att vinden är starkare än molnen.

Granskade vinden och fann att bergen blockerar den,
insåg att bergen är starkare än vinden.

Granskade bergen och fann att människan bestiger den,
insåg att människan är starkare än bergen.

Granskade människan och fann att sömnen överrumplar henne,
insåg att sömnen är starkare än människan.

Granskade sömnen och fann att oron avskräcker den,
insåg att oron är starkare än sömnen.

Granskade oron och fann att ron utplånar den,
insåg att ron är starkare än oron.

Först då insåg jag betydelsen av min Herres ord:

de som tror och vars hjärtan blir stilla när Guds namn nämns – är det inte så att då Guds namn nämns blir människohjärtat stilla.” [13:28]

Var vill du vara?

Var vill du vara?

Idag är det vårdagjämning, som det persiska nyåret sammanfaller med. Traditionellt brukar folk, vid tidpunkten då året skiftar, försöka vara på en speciell plats. En plats som ligger varmt om hjärtat och gärna hos dem som är mest betydelsefulla och en välsignelse att få ha. De som är måna om en och vars blotta existens innebär ett värme för hjärtat och ett stöd i ryggen. De som betyder en kärleksfull famn som alltid vill ens bästa. Många åker därför till sina föräldrar eller de äldre i familjen. Samtidigt åker många familjer tillsammans till Mashhad för att vara nära Imam Ridha(A) i den stunden. De som kan, tar sig till Imam Ali(A) i Najaf.

När man ser det filmat från himlen, lyser den skinande kupolen mitt i vimlet, likt en närande sol som värmer alla med sin närvaro.

Alla gårdsplaner omkring Imamens(A) helgedom myllrar av människor. Även gatorna som leder till helgedomen är fyllda med längtande hjärtan. Alla är där för att spendera nyår vid sin Imam(A). Alla är där för att inleda det nya året under Imamens(A) skugga. Alla är där för att säga: våra viktigaste stunder är era och hos er vill vi börja årets första stund så att det speglar sig på hela vårt år.

Så många ögon som är fästa och hjärtan som är riktade just i den stunden.

Och med den bilden i sinnet, gör sig den vackra versen av duaa Nudba påmind igen dit hjärtat längtar…

”När må tro, kommer du se oss och vi se dig, och det medan du höjt fanan av seger?! Kommer vi omge dig och det medan du leder folkmassan och har fyllt jorden med rättvisa?!”

Teknologi – Utveckling eller Inveckling?

Här och var talas det mycket om frihet och att var och en ska ha rätten att fatta egna beslut och inte styras av andra. Media sätter människans ”rättigheter” i fokus och framhäver starka opinion gällande religion och Gud-styre. Men hur ser dagens moderna samhälle ut egentligen? Är vi verkligen fria? För några månader sedan talades det om den nya teknologin som innebär att man ”kan” installera chip i händerna på anställda i ett företag. Då kommer man kunna öppna dörrar, skriva ut saker och logga in med handen istället för att ha massa lösenord eller kort. Till en början kan det ju låta väldigt coolt och underlättande i vissa arbeten, men om vi ser på det hela i ett längre perspektiv. Hur kommer det att se ut? Kommer vi inte att vara övervakade överallt? Kan det hända att en ytterligare utveckling av dessa chip i framtiden leder till kontroll av människor i deras agerande? Kan det hända att man från år 2050 gör det obligatoriskt för alla barn som föds på BB att få ett chip installerat i sig? Har vi befogenheten och makten att stoppa den processen? Teknologi i all ära, men var går gränsen? Se gärna på videoklippet nedan och reflektera. Var är vi på väg?

 

Vad krävs?

Vad krävs?

Du står där och framför dig börjar några attackera en person som du känner som en rättfärdig person. Du vet att den attackerade inte gjort något annat än att hävda sin rätt. Inte nog med det, är personen dessutom din Profets(S) rättmätige efterträdare, som du lovat Gud och Profeten(S) att följa!

Hur var det ändå att Profetens(S) efterlämnade hushåll, kväll efter kväll knackade på följeslagarnas dörrar för att påminna dem om löftet, för att ingen utom samma fåtal skulle dyka upp för att infria det på morgonen?!

Det här var folk som levt med Profeten(S) och med egna ögon sett det mesta. Personer som en gång i tiden, ändå hade lämnat hus och hem och besvarat Profetens(S) kall. Folk som varit igenom många svårigheter och sett Guds löfte om seger infrias. Människor som från nära och på håll hade fått se och höra vem Imam Ali(A) var och vad Gud krävde av dem gentemot honom. Och visst trodde dem och kände viss kärlek för Profetens(S) hushåll. Men vad gjorde att de ändå inte klarade det när det väl gällde? Hur blev det t.ex. att en person som inte ens trodde på Profeten(S) och Imam Ali(A), men när han väl såg Imamen(A) i det läget, bekände tro? Medan den stora massan som sett så mycket mer, höll tyst och såg på medan allt hände framför dem?

Dagarna för vår mor, Fatima Zahras(A) martyrskap och händelserna kring det, har fört med sig många tankar och frågor färgade av bävan och hopp.

Vad krävs för att agera?

Kan det vara så att när man i livets vanliga gång – när allt är ganska lugnt – väljer att fortsätta göra de små misstagen, så kan man inte längre se och agera när det väl gäller? När man väljer att gång på gång skjuta upp att ta sig i kragen?

Vad är det som gör att vissa plötsligt agerar och fullbordar sin potential? Vad skiljer den som agerar när det väl gäller, och agerar rätt, från den som blir handlingsförlamad, tappar bort sig själv och inte vet vad den ska göra? Från den som går fel?

Sker det verkligen så plötsligt som det ser ut? Eller är det så att det är en längre, kanske t.o.m. livslång process bakom?

Och slutligen, kommer vi klara det när det väl gäller? Kommer det jag gör idag, låta mig agera rätt imorgon?

O mor, be för oss så som du alltid gjort, att vi ska idag och varje dag ska vara Imam Alis(A) sanna shia för att imorgon kunna hålla vårt ord till Imam Mahdi(AJ) inshaAllah.

En längtans rus

bild m14

Brist på fokus, tid och balans,
återkommer ännu en gång.
Hjärtat mister sin fröjdefulla glans,
till vardagens frestande sång.

 

Det bultar vidare i tomhetens eko,
och i dvala en vilsen själ är,
driven av vindar åt olika håll,
med skadade vingar sig själv bär.

 
– tills en stund –
ett vackert brus,
sprider sig inifrån hjärtats mitt.
Ett extra slag,
en längtans rus.
En intensiv känsla exploderar sig fritt.

 

Händerna håller hårt om hjärtat,
ber dig om att där få stanna,
sluter sig samman hårt runt omkring,
och vill den längtade doften omfamna.

 
Ögonen vill inte sluta blunda,
och tårarna har efter dig längtat,
blicken omfattar alla ting omkring,
men ser i allt endast det den på väntat.

 
Fötterna bryter kedjan dess kring,
vill under slöjan djupare in gå,
vill träda in med stabilare steg,
för att fler strålar av din glimt få.

 
Öronen njuter av en vacker melodi,
Anstränger sig för att klarare höra din röst,
som inuti hjärtat viskar ord fram,
och fulländar själen med värme och tröst.

 

Sinnena åtnjuter nu i full harmoni,
Det hjärtat gladeligen sprider ut,
sprudlande stråk av fridfull värme,
av sin Väntade Imams(AJ) doft.

 

Tungan viskar till sin älskade salam,
Äntligen har du till hjärtat inträtt,
O’ du älskade, förlåt den själ
som fråntagit din och sinnenas rätt.

 

Men någonstans i denna kärleksvals,
vänder sig blicken och stegen bort,
öronen lyssnar till en ny klang,
händerna håller inte i lika hårt.

 

Brist på fokus, tid och balans,
återkommer ännu en gång.
Hjärtat mister sin fröjdefulla glans,
till vardagens frestande sång.

 

Men själen har en sötma nu känt,
Och i hjärtat finns nu lysande spår,
från den milda vårvinden som svepte förbi,
och i längtan till den, hjärtat åter igen slår..

Ånger?

compassion1

Har du någonsin sårat, baktalat eller tyckt illa om någon? Hur ofta har vi gjort detta baserat på våra känslor för stunden och sekunden efter kommit på hur fel vi har? Har vi sedan ångrat oss och bett om ursäkt till personen?

Om inte, gör det innan det är för sent, för då du kommer separeras från personen finns ingen återvändo.

Och tills nästa gång, håll tillbaka dina felaktiga känslor och tankar, för det är svårare att reparera en skada än att inte skada från början.

Det underbara oöverträffliga värdskapet!

IMG_8254

Tänk dig om du skulle kunna bli bjuden hos en felfri någon gång vad du skulle velat göra? Hur skulle du vilja agera som gäst hos dem?

Vad säger du nu om du skulle veta att var och en av oss är bjuden hos Profeten(S) på lördagar, hos Imam Ali(A) & Fatima Zahra(A) på söndagar, hos Imam Hossein(A) & Imam Hassan(A) på måndagar, hos Imam Sajjad(A), Imam Baqir & Imam Sadiq(A) på tisdagar, hos Imam Kadhim(A), Imam Ridha(A), Imam Javad(A) & Imam Hadi(A) på onsdagar, hos Imam Askari(A) på torsdagar och hos Imam Mahdi(AJ) på fredagar?

Men hur det kommer till?

Detta har återberättats av Imam Hadi(A) och därmed finns det korta ziayarat för varje dag för respektive Ma’soom (felfri) under tillhörande veckodag. Det som är intressant är att i var och en av de ziayarat följer denna fras:

Idag är det lördag, din dag, och jag är [under denna dag] din gäst och är skydd sökande hos dig.

Det är av värde att reflektera just över vad den ovan nämnda frasen i de korta veckodags ziyarat vill säga oss. Vad innebär det egentligen att jag har fått äran att varje vecka under en och samma veckodag vara gäst hos Profeten(S) eller någon/ några av de andra felfria(A)?

Det känns som om att de felfria(A) vill säga något viktigt till var och en av oss via de ziayarat.
Något som följande kanske:

  • Känn inte dig borta från mig. Kom ihåg vad jag gjorde för dig. Lär känna mig bättre under denna dag och kom närmare mig ännu mer. Lär din själ flyga med mig under denna dag som du är bjuden hos mig. Kom och för ett samtal med mig då och då under denna dag då du har fått tillfället att känna dig som min gäst och i mitt skyddskap. Skapa den banden du ska ha med mig under denna dag och förstärk den ännu mer vid varje vecka som passerar.

Tänk på alla lördagar som har passerats i vårt liv utan att något starkare band har skapats mellan oss och Profeten(S) och likadana alla söndagar, måndagar, tisdagar, onsdagar, torsdagar och fredagar som har passerats och kommer att passera framöver utan att i vårt hjärta visas ett enda tecken på en uppriktig närhet till någon av de felfria(A).

Om nu vi tillsammans bestämmer oss för att varje dag när vi vaknar, ska vi börja dagen med att tänka på dagens Ma’soom så mycket så att även när vi lagar dagens mat gör vi niyyah (avsikt) att benämna det i dagens berörda ma’sooms namn.

Låt oss även överföra denna känsla till våra kära och näras hjärtan genom att påpeka det när vi ropar på dem för att samlas vid matbordet.

Hur menas? Ja, säg så istället:
”kom ni kära, idag sitter vi vid värdskap av denna Ma’soom (säg namnet/namnen på gällande Ma’soom), var så god och ta denna välsignade mat i hans/hennes(A) namn.”

Utöver hur gott och andligt denna mat kommer att smaka i vår mun kommer vi acceptera och tro mer och mer på att ”Idag är jag din gäst!” Och förhoppningsvis försöker vi reflektera mera över de felfria(A) och verkligen känna av deras andliga närvaro och försöka agera så som en bra gäst bör göra. Vilket är att följa värden i allt, inshaAllah!

Ps. Vill du få uppleva det?
Rekommenderas då varmt daglig recitering av de korta ziyarat!