En individuell kärlek är bra MEN en gemensam kärlek är bäst

Tror du på styrkan av en individuell eller gemensam kärlek?

De av oss som läser duaa ahd varje dag vet att de endast inte hälsar Imamen(AJ) från sig själva medan de reciterar denna åkallelse utan de hälsar Imamen(AJ) från ”alla troende män och kvinnor”.

O min Herre och Gud; hälsa vår mästare… från alla troende män och kvinnor

Men gör vi det med full medvetenhet? Vet vi verkligen vad det vi läser i åkallan innebär? Varför säger vi istället inte att jag hälsar dig från mig själv? Är det inte jag själv som håller på att läsa denna åkallan? Vad vill den säga till oss genom att låta vår tunga skicka välsignelser från alla troende män och kvinnor till vår älskade Imam(AJ)?

Om vi reflekterar djupt på denna fras i denna heliga åkallan, kommer vi lättare kunna förstå den värdefulla betydelsen som i sin tur leder till en starkare band till Imamen(AJ). När jag själv reflekterade tänkte jag på följande punkter:

  • Att ha kärlek till Imamen(AJ) måste utvecklas från att vara en individuell kärlek till att vara en gemensam kärlek. Det räcker helt enkelt inte att bara jag ska älska honom. Hans kärlek är värd att spridas världen över.

  • En global Imam(AJ) vill ha en följeslagare som tänker och handlar på en global nivå. Med andra ord när vi gör en god gärning, som att läsa en åkallan eller ge allmosa till fattiga, ska vi helhjärtat ha i avsikt att handlingen görs av alla troende i hela världen, ”Från alla troende män och kvinnor”… Då har man skapat ett globalt syskonskap, såsom vår tids Imam(AJ) önskar och som han kommer att skapa efter sin återkomst inshaAllah.

  • Att älska Imamen(AJ) skall ha en gränslös omfattning, såsom själva åkallan säger detta:
    … i öst och väst, i dalarna och i bergen, på landen och i haven …

  • Att få denna relation omfatta även förra generationerna.
    … från mig och mina föräldrar…

 

Är det inte dags att kämpa för att skapa den gemensamma kärleken?

Ett syskonskap i Imamens(AJ) namn!

Svara